Aldrig säga aldrig;)

För 2 år sedan flyttade jag till den lyan jag bor i nu och ALLA kommenterade om vilket bra område det är och det är ju så nära till Skatås osv osv osv
Eftersom jag hellre går in på gymmet eller gruppträningssalen så uppskattade jag inte riktigt detta bra läge som en mer löparintresserad person skulle ha gjort...

Jag vet att jag stod vid fönstret och förundrades över att oavsett tid på dygnet så nog tusan såg man ngn som sprang, joggade, gick, eller lufsade fram på gångbanan....

Men trot eller ej, idag drog jag på mig löpartightsen och skorna nästan helt utan att tveka eller fundera på om jag skulle göra det eller inte...Jag har inte kommit dit än att jag uppskattar löpningen under tiden jag springer men har iaf kommit över den asjobbiga tröskeln så jag kan känna mig hyfsat lätt i steget.

Har ju haft 2 löppass i veckan på mitt nuvarande träningsschema, men haft svårt att glatt ge mig ut, ställer mig hellre på löpbandet med musik och ngn lättsmält såpa på TV:n.

Tyvärr gick löpningen skitdåligt idag:/ Skulle kört intervaller, men fick ont i ryggen så fort jag ökade tempo:(
Lyckades få till ngr halvbra ökningar innan jag gav upp och lunkade hem, det funkade tydligen...
Skrapade ihop 5 km på 33 min, men då hade jag testat intervaller med gång mellan och även fibblat med tidtagarur, så jag får vara hyfsat nöjd med min prestation;)

Anyway, jag och Camilla gav oss iväg till Odinsgatan för lite box med JPS, gick över förväntan med ryggen:)
Lite konstigt tycker jag men jag var tacksam för det är ju sååååååå roligt med box. Varje gång jag boxas så säger/tänker jag att detta måste jag ju göra oftare...
Alla borde köra box oftare, bra träning med en liten twist, man jobbar på flåset utan att man tänker på det, aktivierar muskelgrupper överallt mm, mm, mm och twisten: man kan visualisera ngn/ngt som gör en pissed off och sen slå ut/bort alla sina aggressioner på mitsarna... Helt UNDERBART:)